Jag har inte haft en ”normal” man skrivandes till mig först på Match.com, jag tar kontakt och hoppas, hoppas på svar som leder till en träff och ett förhållande du vet...Men jag tycks inte väcka någons intresse och de jag har träffat vill inte träffas igen.
Så klart självförtroendet vacklar. Jag har tittat på min presentation, ändrat den, tittat över mina foton och det jag skrivet, men jag kan inte se vart jag hamnat fel.Jag kollar min mail varje dag, flera gånger under dagen och de senaste tre är det tystnad från de två jag mailat med, varav en är av intresse och den andra känns, ja.
Varför är det så? Jag vågar som sagt inte mig ut på Mötesplatsen, för jag skulle bli ledsen om Patrik inte var där och ledsen om han var där, så, det är bäst att låta det bero.
En lustig sak hände i går. När jag lämnade Familjemiddagen och strosade hem, för ert kännande - nu är det verkligen sommar för Plaskis är vatten fylld! I alla fall, jag hade ett obesvarat samtal, numret stod på skärmen. Givetvis, en riktig Marie hoppfullhet, tänkte jag att det kanske var Jan, att han ändrat sig och vill träffas igen. Men, det var från en man som jag gick på dejt med direkt efter Patrik - mitt ”ut igen elddop”.
Mikael, än, en man som skulle vara typ 45 år tror jag det var, men han såg mycket äldre ut där han satt och pimplade öl efter öl. Han som jag stod för ett ögonblick och funderade på om jag kunde backa ut. Men jag satte mig och åt middag. Han skrev dagen efter att det var trevligt att träffas men att det inte kändes rätt. Till och med då blev jag lite putt, fast jag visste med all säkerhet i världen att jag inte ville träffa honom igen.
Han hade ringt och lämnat meddelanden på min telefon en liten tid efter middagen och där sluddrade han och jag kände ett enormt obehag. Så att han ringt tre månader senare, var äckligt. Men denna gång lämnade han inget meddelande tack och lov, och han har inte provat ringa igen.
En normal kille som har lätt till skratt och är stabil i den han är - är jag inte värd det och varför funkar detta inte för mig.
Det gör mig ledsen.
Och jag gör mig förbannad när jag kollar om jag fått något meddelande flera gånger i timmen - känns det som. Men så illa är det inte, för jag har hunnit arbeta med två tavlor under dagen!
OOOhhhhhh - allt jag kan säga!
No comments:
Post a Comment