Projekt, Hopp och Drömmar är ett Måste för Mig...

Jag behöver projekt, hopp och drömmar. För om de inte finns där, projekten, hoppen och drömmarna, känns livet så grått. I lördags, i går, fick jag för mig att möblera om. Jag drog runt mina möbler, flyttade runt allt förutom bokhyllan, och är nöjd.

Ja, förutom sovrummet då mitt sängbord blivit ett TV bord.

Farmors fåtölj står nu i sovrummet, och jag älskar verkligen den fåtöljen men det stör mitt lugn att den står där, och även fast jag verkligen försökt hitta en plats för den har jag misslyckats och kommit fram till att jag skall bära upp den till vinden, för jag kan alltid ta ner den igen, precis som byrån som jag vill bära upp - men den måste jag ha hjälp med.

Jag skall ta mod till mig och gå och fråga Harrys husse om han kan hjälpa mig bära upp fåtöljen, eftersom han tidigare erbjudit mig hjälp att bära upp skrivbordet - utmaning, en utmaning att växa!

Sedan undrar jag hur det kommer sig att jag alltid, oftast, har det stökigt, rörigt hos mig? Speciellt köket som är som en soptipp av disk och annat som pennor, korsord, paket med flingor som är tomma och mat som är gammal och på väg till soptunnan.

Varför?!

Mitt projekt med att sköta om mitt hem fortsätter, hoppet och drömmen om att när det gäller kärlek kommer det att lösa sig till det jag önskar, om jag bara litar på det och släpper taget - känna mig fri att ta in det som kommer min väg. Även fast det är lite otäckt.

Just nu skall jag vila lite innan jag tar tag i fåtöljen!

Guidad Tour medans Huset är Rent

Sovrummet

Min eget gjorda "pigtittare" alltid önskat mig en sådan,

Tre klänningar som jag tycker om och skall minsann använda,

vardagsrummet, lakan på soffan då solen bleker så mitt på dagen,

en annan vy,

från ett annat håll,

se ni att det blekts på armstödet!

Min lilla tavel installation,

Farmord fåtölj,

ut mot hallen...

inte stor med funktionerlig,

Slut på Sömnlösa Nätter

Ett par nätter utan sömn gör livet väl segt, så i kväll, jag skall snart krypa ner i sängen och hoppas på en god natts sömn.

För att göra så att jag har de bästa förutsättningarna så har jag nu snurrat runt min säng ett par varv för att ha huvudet mot rätt vädersträck, men, jag är nu tillbaka där jag började. Jag vill ha det så, jag ligger med huvudet åt syd-väst det tycks som jag trivs bäst så och att mina sömnlösa nätter inget har med huvudets riktning att göra.

Ett par nätter utan sömn skall nu vara slut, nu går jag och lägger mig och läser och tar sömn på det!

God Natt!

Jag Överlever det Här....Tänker jag Idag

Jag överlever det,så har jag gått och sagt till mig själv, det började för någon månad sedan och jag går fortfarande runt och säger, jag överlever det här, som en påminnelse om att jag har överlevt värre. Även fast i stunden som det händer, det som är jobbigt, ja då känns det värst och som om det inte går att överleva.

Det kan vara rätt bagatell artade saker som händer, som när jag var som mest aktiv i min nätdejting, när jag fick ett nej, att de inte vill se mig igen, ja då kändes det som jag inte kommer att gå igenom det hel, att jag kommer att vara ensam för resten av livet, sorgen. Och så var jag på det igen så hände samma sak, om och om.

Jag överlevde det!

Men när det gäller ”nej tack” med dejtingen så lämnade det lite ärr, det tog ett slag att lappa ihop och komma igen. Efter det med Patrik så hade och har jag svårt att lita på mina egna känslor. På det jag lutat mig på, att jag brukar kunna läsa av situationer väl, den förmågan förrådde mig när det gäller honom, sedan dess är jag misstänksam.

Men en sak har jag lärt mig med alla upp och ner med dejtingen, jag kommer igen, jag lär mig vad som är bra för MIG, att det måste kännas rätt och inte att jag upplever att det är rätt för att jag vill så gärna.

Jag är dock misstänksam, men just nu är jag öppen för att ge tid, att vänta in, se vart hän det bär när jag släpper taget även fast jag är rädd. Och jag vacklar för det där med känslor är banne mig inte lätt!

Jag är rädd, men jag överlever det, jag släpper taget fast jag vill hålla hårt och desperat, men jag släpper taget och låter det vara.

Saken är den att jag lever på känslan - och jag överlever det!

Vandring och Skatebordsdag!

Jag känner att det är alltid något nytt som gör att jag blir än mer glad över att jag bor där jag bor, det kan vara små saker, oanade saker och familjära saker som ses med nya ögon. I går eftermiddag gick jag ut och gick en sväng. När jag kom till Marinplan hörde jag pumpande musik och jag funderade på om det var ett band som spelade på Marmelad eller var det bara Tappas returagnen som spelade hög musik?!

Fortsatte min tänkta väg men när jag kom fram bakom Kungsladugårdskolan tog nyfikenheten överhand och jag svängde ner mot Plaskis. 

Där snubblade jag på en skateboard tävling, bassängen var tömd och i den fanns åter igen lite olika gupp och hinder att använda sig av. Musiken spelade, solen sken, det var varmt och det fanns generationer av skateboardåkare, de som var med när det började, de som var med när det kom igen och de som är med nu när det kommit, kommit igen så att säga.

Små killarna och tjejerna åkte på sidan om poolen och försökte härma de äldre, domare satt på stolar liknande de som tennisdomare har, eller vid simning. De som styrde musiken satt under ett eget gjort solskydd, det var välbehövligt!!

Runt om satt vi och tittade, kanske Kungsladugårdsbor, Majornabo och andra från resterande av Göteborg, det starkaste som dracks var coca cola. Polisen var där men de hade inget att göra och inte hade de behövt känna någon oro heller då alla åldrar var representerade och det får mig att kanske, lite dumt, anta att bråk inte fanns i tanken - det var sporten som var det primära!

Jag stannade kvar ett slag.

Sedan vandrade jag hem längst Stilla gatan och råkade på en liten Ragdoll kattunge som var ute och gick för första gången i en sele. Vid grönsaksodlingen arbetades det med rensning och en viss skörd, människor stannade till för att prata och fråga för att sedan gå vidare i lördags eftermiddagens sol.

Jag var varm och nöjd när jag kom hem, mitt nytvättade hår hade torkat i solen och kroppen kändes mjuk och lite loj. Det blev middag och sedan la jag mig i soffan för att läsa och må gott.

Min lördag var lugn, diskade, lagade lite mat och bara njöt i full drag, precis som jag önskade min lördag.

I dag är det söndag och i dag tvättas det - vilket behövdes, överlag en bra helg!

Saker Jag....

Jag säger stolt, ”jag blir inte äcklad av mycket” och i dag blev ”mycket” alla saker på en gång. ”Du vet vad harklingar” jag vill inte gå in närmre på detta. Snyta sig på andra sätt än att använda en näsduk och sedan kliva på spårvagnen tagandes i stången med den ”näsduk” som användes i stället för papper!

Någon som brukat mycket alkohol genom livet, så pass att det kommer ur deras porer, så det luktar surt och allmänt snuskigt. Jag brukar sluta andas genom näsan, fast jag tycker det är lika äckligt att ta in luften genom munnen.

Henna doft, det får mig att må illa, undrar om jag är allergisk mot doften. För jag har inget i mot henna i sig. Men lukten får mig som sagt att må illa och oftast slutar det i huvudvärk och tappad aptit för ett par timmar fram.

Tyg, material, som inte andas. Som gör att det känns som jag går runt i en grillpåse!

I dag tog jag mig igenom allt detta så när jag kom hem, tvättade jag händerna tills de var röda, tog en Alvedon och gick och la mig två timmar.

Nu har jag duschat och stekpåskänslan är borta!!!

Snart skall jag krypa ner i min underbara säng med mina underbara mjuka bomulls lakan som andas!!