Det här med att finna en person att dela framtiden med är inte så lätt, men jag känner att jag är nöjd med den Marie jag är idag, riktigt glad i mig är jag, men det har tagit ett gediget och i bland ett väldigt tröttsamt arbete, men jag har haft oerhört bra hjälp, men arbetet har jag gjort själv!
Så när tåget lämnade Mölndals station och jag började plocka i hop mig reser sig herren bakom mig och frågar om han får bjuda på ett glas vin. Jag hade inte pratat med honom eller ens bytt en blick med honom tills jag hade ställt mig upp.
”Nej tack sa jag”
”Varför?”
”För jag vill hem”
”Har du en pojkvän?”
”Nej”
”Men då kan du följa med och låta mig bjuda på ett glas vin”
”Nej tack, jag skall hem”
”Men du har ju ingen som väntar på dig hemma!”
”Det är min sak, och jag vill inte ta ett glas vin med dig, jag känner dig inte, men mest för jag vill hem!”
”Men jag bjuder”
”OK - jag har sagt nej ett antal gånger, jag vill hem och det får du respektera för vad jag gör med min tid är min sak!”
”Är du en sådan som tycker om tjejer?”
Här hoppar jag av tåget då det precis stannat, går med bestämda steg mot Taxin och när jag ser chauffören hoppar jag nästan i hans famn, jag har inte tittat bakåt, jag har inte lyssnat, men glad var jag när jag satt i Taxin på väg hem och såg mannen i Taxikön pratades med en tjej som stod och skakade på huvudet.
Jag antar att även hon sa nej!
Jag tror att det var för att jag är trygg och stark i mig att jag kan säga ett enkelt nej utan att ursäkta mig - jayyy till mig!!!
Så i önskan att träffa någon att träffa en partner kan jag säga nej, jag vet mitt egna värde (inte samma sak som stort ego vill jag poängtera) så här valde jag som sagt att säga nej, men nästa gång någon frågar mig kanske jag säger ja!!! Om det känns rätt mig!!
Tycker jag var bra gjort av dig! Heja dig! Och du, du har jättestort värde för mig, för oss! Kram!
ReplyDelete